fredag 29 maj 2015

Ibland hjälper en saga (Rfsufritt)

Det har en tid pågått reaktioner och bildats grupper och nätverk som reagerat på det material och undervisning som #rfsu tillåtits ha i våra svenska skolor. Det nybildade Nätverket för samlevnad och sexualitet har granskat materialet och funnit det undermåligt på många sätt, vilket senare tillbakavisats av företrädare för RFSU.

Jag är redan aktiv på flera sätt i dessa grupper, mest genom informationsspridning. Idag har den glädjande nyheten kommit att det äntligen finns ett alternativt material som skolledare kan beställa och det har redan 600 förhandsbeställningar.

Men det jag vill samtala om nu är inte alla åsikter och tankar som framkommit av de olika aktörerna i den här debatten, i stället vill jag tala om den ömsesidiga rädslan som lamslår och bygger murar. Till hjälp ska jag berätta något personligt samt koppla det till en saga som jag många gånger läst för mina barn.

Som ni vet är jag kristen. Jag har med åren fått syn på att Jesus verkligen välsignar oss när vi vågar ta kamp för svåra saker i hans namn. När vi vågar stå upp för det som inte ligger i tiden och när vi går mot strömmen och kanske får lida en hel del smälek för hans namn då flödar välsignelserna ner över oss. Men vi ska inte göra det rätta för att få bli välsignade. Vi ska göra det rätta även om välsignelsen skulle utebli. Och som ni vet har jag stått upp mot homosexualitet och andra former av sexualitet som går emot Guds ord. Jag är inte ensam, långt ifrån,  men de sammanhang som verkligen vågar stå upp blir allt tunnare och smalare. I de sammanhangen beskrivs samhället med sin orättfärdiga lagstiftning mot diskriminering som något mycket stort och skrämmande. Vi som tillhör Kristus bör hålla oss utanför allt detta och inte bli smittade av tidsandan.

Sedan vill jag berätta att jag besökte Pride i kulturhuset i Stockholm för snart två år sedan. Jag ägnade en hel dag åt att gå på olika seminarier. Det finns mängder av saker att diskutera om det, men här vill jag lyfta fram ett bestående intryck. De, (RFSU; RFSL, RFSL ungdom), beskrev sig själva som små och trängda. De beskrev samhället som stort och skrämmande, något som de hade att kämpa emot. De kände sig förtryckta och isolerade. De tyckte att de inte hade företrädare i Riksdag och regering.

Det här scenariot påminner mig om en bok som jag många gånger läst för mina barn. Den heter Elof och isbjörnsungen. Pojken Elof som det handlar om var en liten eskimåpojke som fick en liten pilbåge och han gav sig ut i den stora, vita snön och den stora vida världen med denna pilbåge. Den andra huvudgestalten i boken var isbjörnsungen som begett sig på tur utan sin mor i den oerhört vita, vida världen. Mötet var oundvikligt. Men de såg bara varandras enorma skuggor i det snövita landskapet och blev båda skrämda nästan till döds. Pojken såg en så oerhört stor björn avteckna sig i snölandskapet och han stelnade av skräck. Isbjörnsungen såg den reslige jägaren med en stor pilbåge kasta sin enorma skugga. Båda sprang åt var sitt håll och berättade sin historia.

Vad vill jag ha sagt?
Har jag plötsligt ändrat mig i homosex/synd-frågan?
Vill jag odla gemenskap?

Nej, jag har inte ändrat mig. I stället vill jag på det här sättet uppmuntra dig till kamp! Många vågar inte hålla med, fast de håller med. De är rädda. Rädda för att förlora jobbet, rädda för att förlora vännerna, familjen, pengarna eller förmånerna. Därför vill jag uppmuntra dig - Var inte rädd.

Känn ingen oro, tro på Gud och tro på mig, sa Jesus, och vi får ta till oss de orden och gå framåt i Jesu namn.

* Se till att det nya materialet kommer ut på skolorna.
* Ta reda på vad RFSU:s material innehåller
* Besök Pride och  läs på deras hemsidor.
* Påverka i din omgivning så att allt fler väljer #rfsufritt

Och, kom ihåg.

* De är bara en förening.
* Föreningen innehåller bara människor
* Människorna är rädda och bundna av lögner
* Människorna behöver befrielse och sann glädje

Gud är med oss.