måndag 25 november 2013

Obs! Viktig rättegång - det gäller oss!

Maciej Zaremba har i Dagens Nyheter vid flera tillfällen skrivit om Uppsala landstings agerande och JO:s beslut kring integritetsfrågorna som blev aktuella i samband med inspelningen av tv-serien Sjukhuset.
http://www.dn.se/kultur-noje/nar-en-doende-patient-blev-bra-tv/

Det som händer nu är att de anhöriga till en av de patienter som filmades 2007 inleder en rättsprocess mot Uppsala läns landsting som alltså är svarande i denna rättegång. Bakgrunden till detta scenario beskrivs utmärkt i DN:s artikel och man förvånas gång på gång när man läser.

1. Hur kunde avtalet komma till stånd?
2. Hur kunde detta avtal åsidosätta tystnadsplikten och patienternas rätt till integritet när de är sjuka?
3. Hur kunde landstinget så fullständigt strunta i JO:s rekommendationer?
4. Och hur kan landsting "sälja ut" sina etiska frågor till företag i andra länder?

De kärande i den här rättegången har gång på gång fått se sin döde make/far ligga på dödsbädden i TV3´s repriser. Detta är fruktansvärt egentligen. Ingen av oss går ju säker i Sverige längre. Allt är till salu. Etiken. Kroppsdelarna. Dödsögonblicken. Operationerna. Ångesten. Rädslan.

http://www.unt.se/uppsala/landstinget-infor-ratta-2723418.aspx
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=5714197
http://www.dagensjuridik.se/2013/11/rattegang-om-smygfilmning-pa-sjukhus-inleds-idag-vill-att-domstolen-drar-en-grans

I Dagens juridik framkommer även att:
* Landstingets ombud betalas av Titan (tv-bolaget), uppgiften dock ej styrkt.
* Ingen av alla 37 som blivit filmade hade gett tillstånd
* Många av patienterna har varit i sådana tillstånd att de inte kunnat ingå avtal
(fler upprörande punkter finner du i artikeln från DJ)

Hur långt har vi inte kommit från kärlek och barmhärtighet när sådant här kan inträffa? Varför kan inte beslutsfattare tänka sig in i situationer av olika slag och tänka att de själva kunde vara drabbade eller en nära anhörig kunde ha varit drabbad?

Måtte Herren komma med ett uppvaknande. Trots alla organiserade hjälpinsatser som vi svenskar gör för människor i nöd så verkar våra hjärtan vara hjälplöst förstockade. Vi behöver sådan hjälp som förändrar våra hjärtan och det kan bara Herren göra. Det hjälper inte med pengar hit eller dit, vi måste få nöd för andra människor.

Bön: Herre, jag ber att de anhöriga ska få sin rätt i den här domstolen och jag ber att inget landsting ska få denna makt igen att släppa in filmteam till så sjuka människor. 

http://www.tv3.se/sjukhuset

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar